Precis som för många andra, har denna måndag gått åt till att oj'a sig över att skolan börjar imorgon. För mig innebär denna vecka en "kulturpresentation" i engelska, samt psykologiprov. Jag borde alltså ha förberett mig på, åtminstone, något av sakerna idag. Men se nej, det har jag givetvis inte gjort, istället har jag suttit framför tvn/datorn och sagt "bara några minuter till". Nåja, där en 19.30-tiden kunde jag konstatera att det inte kommer ske några stora under på läxfronten, vilket resluterade i mera onödig stress.

Så, vad gör jag då? Jo, jag inser att det har gått över en månad sen jag opererades, vilket betyder att jag kan börja göra mer "avancerade" saker, än att gå. ;) Så jag hämtade yogamattan, "lånade" les mills Bodybalance-tracklist, och körde några (enkla) yoga- och stretchövningar. Nu efteråt är det mesta av skola-imorgon-oron borta, och jag kan sitta och njuta av sista jullovskvällen. 

För mig var det här det närmaste träning jag kommit på över en månad, om man bortser från promenader hit och dit. Även om det dröjer ett tag innan jag är tillbaka på riktigt, så känns detta som ett stort steg i rätt riktning. Något annat nämnvärt är ju att jag nu även kan cykla kortare sträckor, så snart dansar jag igen, no worries. ;)